Borgviks bruk




MJÖLNARE, SMEDER OCH BRUK


Mina rötter bland mästarsmeds- och mjölnarsläkter vid järnbruk i Värmland och Dalsland


Bast, Brunzell, Hammerin, Kuse, Love, Löf


     På bild är min mormor, Elin Lundberg, som allt startade med

BORGVIKS BRUK 1625 - 1924

Grums socken, sen är Borgvik egen församling, ett annex till Nor, Värmlands län

 Hyttruinen                                                     Bostadslänga  från 1700-talet, sex lägenheter om ett rum och kök  och mjölnarens bostad

Biskopsdömet i Skara ägde kvarnrörelse i Borgvik på 1300-talet. 1620 anlade länsman Christoffer Andersson från Nora och Lindes domsaga, tillsammans med fogden Jöns Bock, den första hammarsmedjan i Borgviksforsen. Knut Bryntesson miste då sitt kvarnfall men fick behålla rätten att utsmida 5 skeppund (ca 700 kg) smide. Han fick då själv stå för kol och arbetslöner. Förutom Knuts kvarn fanns olika små husbehovskvarnar i älven. 1627 såldes hammaren till köpmannen Sven Påfvelsson. Smedjan brann 1630 och återuppbyggdes ett par hundra meter uppströms. Svens måg Nils Assmundsson blev ägare till bruket 1660. Han bytte namn till Borgström. 1683 brann det igen. Nils söner Nils och Erik rustade upp och fick tillstånd att bygga en hammare till med två härdar, som byggdes vid nedre fallen 1690. Tillverkningen steg till 1300 skeppund årligen.


ur ”En bok om Gunnarskog”, sid 217:

Johan Eriksson Borgström. Hans far och farbror, Erik och Nils, ägde tillsammans Borgviks bruk, varifrån namnet kan härledas. Johans far Nils Assmundsson kom från Holland. Johan Borgström, som var född 1695, var i yngre år statstjänsteman med hovrättsassessors avsked 1739 men ägnade sig mest åt gruvdrift och bruksrörelse och räknas som en av Värmlands mest betydande bruksägare. Adlad Adelheim.

1763 flyttade många från Borgvik. Då är Carl Niclas Kock brukspatron. Han var gift med Märta Regina Borgström.

1778 byggde brukspatron Olof Schagerström ny smedja, kvarnhus och såg.

Som kuriosa kan nämnas att järnet i Eiffeltornet kommer från Borgviks bruk.


                           

1716 gavs kungligt tillstånd att bygga egen kyrka.  Har alla födslar, dödslar, vigslar ägt rum i denna kyrka?

 

Det fanns ovanligt många mjölnare vid Borgviks bruk, samtidigt, tio tolv stycken familjer.

Under Borgviks bruk hörde också Brunsbergs bruk! Och under Brunsberg hörde Rinnefors!



Vid Borgviks bruk har vi minst tre släktgrenar: Brunzell, Lowe och Löf som lever här samtidigt


Släkten Lowe 1690 - 1744

År 1690 finns vid Borwiks hammare hos Nils Assmundsson, som kom från Holland, en Lowitz för första gången. Året därpå har han titel mästersven. 1694 blir det riktigt spännande. Jag läser en titel som börjar på mak .. . I Ordbok för släktforskare finns ordet makett ”en järnbruksterm med vallonskt ursprung = den ända av smältstycket som hålls av tången”. 1695 har Lovis ett efternamn, Noacsson. 1696 står det ”Gesällen”. Lowitz är först hos Nils Borgström och därefter hos Erik Borgström. Både Nils och Erik är brukspatroner med patronymikon Nilsson, söner till Nils Assmundsson. Lowitz är mästare år 1702. Från och med 1706 är inte Lowitz med i mantalslängderna.

Husförhörslängd 1694, dito = hammarsmeden mak.... Lowitz och hustru, dräng Eric, kohlgossen Nils.

Husförhörslängd 1696. Gesällen Lovis Noacsson.

Lovitz Noacksson, är räckare, hammarsmed och kyrkväcktare. Han  dör här på bruket 1731. Hans hustru ”Lovis Maria” dör tio år senare och blev 80 år gammal. Maria heter Jönsdotter enligt Anbytarforum. Och vid Borgvik finns många som heter Jöns. Därför kommer jag inte längre där. Lovitz och Maria har sex barn, alla födda i Borgvik. Katarina, Annika, Nils, Maria, Britta och Johan. Flera av dem är kvar vid Borgvik.


Lowitz och Marias son Nils, född år 1700, är mästersven när han i Borgvik 1727 gifter sig med Marit Andersdotter. Deras son Johan  föddes den 28 maj 1730voch mamma Marit dör den 1 juni.

Nils var gift tre gånger under sin tid i Borgvik och får tre barn, Maria, Johan och Lisken. 1735 har han flyttat till Rådanefors bruk, strax söder om Färgelanda. Nils är bland de första smederna där liksom vid Billingsfors bruk.



Släkten Brunzell  före 1683 - 1763

Mjölnaren Jöns Olsson var född 1692. Han gifte sig 1732 med Ingrid Jonsdotter som var född 1716. Bara 16 år! De får tolv barn. Flera av dessa syskon använder senare namnet Brunzell. De sex äldsta barnen är födda här i Borgvik. Sen finns Jöns vid Brunsbergs bruk, där ytterligare barn föds innan man återvänder hit till Borgvik. Om nu inte familjen bodde kvar på samma ställe. Det var vanligt att familjefäderna ”veckopendlade” och när nu Brunsberg hörde under Borgvik.

Jöns dör i Borgvik 1772 och Ingrid 1764.

Jag tror att Jöns far var sågaren Olof Jonsson vid Borgviks bruk. Jag tror också att Ingrid Jonsdotters far Jon också var sågare här. Han finns här från 1683 med tillnamnet ”wästgiöte” och senare med namnet Jonsson.

Sonen Jonas Jönsson som var född 1736, är också han mjölnare i Borgvik. Han gifter sig 1758 i Boda med Eva Henriksdotter Hammerin, en hammarsmedsdotter från Rinnforsens bruk. Deras son Erik Jonasson Brunzell föds här 1763 samma år som familjen flyttar till Sälboda.



Släkten Löf före 1724 - 1783

Anders Johansson och hans hustru Annika Bryngelsdotter gifte sig här i Borgvik 1724, ”soldaten Bryngels dotter”. (Det finns en soldat Bryngel i mantalslängden för Grums 1699 – 1701 i öf. Ruud.)  Anders och Annika hade varit gifta i 50 år när Anders dog 1775. Annika dör 1783.

Deras son Lars föds 1726. Han gifter sig 1758 med Stina Nilsdotter, född 1729. De flyttar till Löfstaholms bruk där Lars är smältare. De är bland de första familjerna där.

Stina är dotter till mjölnaren Nils Larsson i Borgvik. 


Andra noterade smedsläkter vid Borgviks bruk 1667 – 1747:

Stålnacke, Jernberg, Hjort, Dunder, Svart, Warg, Stake, Hane, Jäverberg (Jävert?), Bock, Hult och Räf.

brukspatroner: Assmundsson, flera Borgström, Bengt Torstensson, Carl Uggla, Wennergren,






 

Copyright © All Rights Reserved