Hwitlanda bruk

HWITLANDA BRUK 1691 - 1769

Tösse församling, Dalsland

1691 den 11 Dec. privilegieradt för bruksförvaltaren Joh. Meyer på skattehemmanet Vestra Hvitlanda egor, till 1 hammare med 2 härdar och 6 års frihet. 1695 skattelagdt till 600 Skepp. årligt smide samt 6 Skepp. hammarskatt. Med år 1740 fick bruket 200 Skepp. tillökning i smidesrättigheten. 1745 den 6 Juni privilegium på 1 ämneshammare och 150 Skepp. samt 1746 den 9 Okt. vidare tillökning af 150 Skepp. 1775 den 2 Dec. resolution att denna hammare fick flyttas till Loviseholm i Töftedals socken. 1780 den 14 Juni privil. att här vid öfra vattenfallet få bygga en stångjernshammare samt från Ställbergs bergsmanshammare i Skinnskattebergs socken af Westerås län hitflytta en härd till uträckande af 300 Skepp. här redan privilegieradt smide. 1815 den 26 April tillstånd att i afräkning på hammarskatten tillverka skeppsankare, med vilkor att 2 Skepp. ankare skulle motsvara 3 Skepp. stångjernssmide. 1835 den 13 Okt. tillstånd att införa Engelska smidesmetoden utan tillökning i verkstädernas antal. 1837 den 6 April tillåtelse att flytta en härd härifrån till Kristinedal. 1840 den 10 Febr. privil. på 1/3 tillökning i smidet mot 1 1/2 proc. hammarskatt. 1845 års hammarskattslängd visar 2 hammare, 2 härdar, 1,066 Skepp. 13 Lisp. smide och 10 Skepp. 13 Lisp. 7 p. hammarskatt. Enligt egarens uppgift är här 964 Skepp. privilegieradt smide

.

Bruksanläggaren Joh. Meyer blef, enligt Tössbo dombok, ihjälskjuten 1699. Hans lösbo seqvestrerades för kreditorerna. 1703 såldes Hvitlanda jernbruk af enkefru Sigrid Juliana Ekehjelm (hennes man hade varit svåger med Meyer) till handlanden i Göteborg Cornelius Thorsson för 4,600 daler silfvermynt. Hans son Samuel Thorsson ärfde och innehade egendomen till 1778, då den såldes till Dals bergs-societet. Detta bolag afyttrade jernbruket m. m. 1791 till justitiarien L Segerström, hvilken åter sålde det 1792 till brukspatronen Christoffer Sahlin. Vid hans död, den 7 Maj 1831, tillföll jernbruket hans ende son, brukspatronen Maurits Sahlin, som sålde detsamma jemte landtegendomar 1849 till brukspatron J. Thran i Uddevalla. Efter några månader afyttrade herr Thran en del af det inköpta godset till åtta personer, som inropade på auktion hvar sin lott, men har ännu ej lyckats få köpare till stångjernsbruket och det återstående af landtegendomarne.


I boken Gårdshistoria från Tösse – Tydje av Victor Olsson kan man läsa på sid 187 och följande. Hwitlanda bruk. 1735 köpte Cornelius Thorsson bruket. Han maka  Katharina Schütz gifte senare om sig med köpman Eric Koch, son till Jöns Kock, grundaren av Kollerö, Öxnäs och Rådanefors bruk. Hwitlanda lades ner 1769.


När vi var i Tösse och letade och frågade efter bruket fick vi svar: ”jaha – valloneras - det är därborta!”













I Tösse gamla kyrka har Jean Månssons barn döpts, Jean och hans hustrur blivit begravda och

Johan Loves och Brita Bengtsdotters äldsta dotter Märta blivit döpt.



Här har vi tre släktgrenar


Släkten Bast före 1730 - 1768

14 januari 1729 föddes Carl, Johans och Ingeborgs son i västra Hwitland. Jag tror alldeles bestämt att detta är Carl Basts födelseort och föräldrar.

Mäster Johan Månsson på Hwitlanda bruk och hans  hustru Ingeborg Persdotter.


Bruken i Rådanefors, Billingsfors, Kollerö. Hwitlanda de har beröringspunkter.



Släkten Lowe 1750 - 1752

Knippsmeden Johan Love, mm fm mm f, *1730  i Borgvik finns vid Hwitlanda hammare enligt mantalslängderna 1750-51-52. Först har han varit en kortare tid vid Kollerö bruk. Han gifter sig där i Väne-Ryrs socken 1750 med bondepigan Britta Bengtsdotter. Här i Hwitlanda föds deras äldsta dotter Märta 1751. Samma år flyttar familjen till Löfstaholms bruk i Lysvik, Värmland.


När Britta blir änka gifter hon om sig med mästaren Carl Bast vid Bada bruk. Carl och Britta har säkert träffats här och känner varandra sen gammalt. Geografiskt är det heller inte så långt mellan Löfstaholm och Badabruk.



Släkten Lundberg 1849 - 1852

Andreas Jonasson, mormor Elins farfar, född 1828, flyttar 1849 till spiksmeden Johannes Spik som dräng. Andreas är inte tidigare skattskriven, men blir det här. Sen flyttar han till Hanefors bruk och träffar Maja Stina Brunzell, som han gifter sig med 1852.