KÅLSÄTERS BRUK 1647 – 1876

Långseruds socken, Värmland

Från  www.arstuga.se Teknik och industrihistoria:

Vid Kolsäters bruk har funnits 2 sågar, 1 kvarn, manufakturhammare, träsliperi, och magasin. Det var Sara Nordberg (1647-1725) som 1694 fick privilegier för en hammare med två härdar för 600 skeppunds stångjärnssmide per år samt sex års frihet från hammarskatten. 1720 övertog hennes son Fredrik Land bruket. 1760 övertogs det av Lands styvson Knut J. Liljebjörn och 1780 hans son Jan Liljebjörn.

1804 anlades en plåtsmedja för förädling av 300 skeppund tackjärn, sedan också en spiksmedja och ett manufakturverk. Spikbruket innehöll 3 spikhamrar, i plattsmedjan 2 hamrar som 2 knipphamrar som gick för jämnan. Manufakturverket producerade i huvudsak plogbillar och sågblad.

1842 anlades Emilsdals manufakturverk. Under 1850- och 60-talen hade bruket sin storhetstid när 4 storhamrar bearbetade smältorna från 2 Lancashireugnar, 1 vällugn samt 2 France-Comptéugnar. Sammanlagt gick också 6 spikhamrar.

1876-77 tystnade hamrarna. Då anlades ett träsliperi och en maskin för tillverkning av glättade papp. 1894 bildades Kohlsäters AB. 1904 byggdes Stigbacka elkraftverk.

Långseruds kyrka ligger alldeles i vägkröken och en damm och byggnader ligger alldeles vid forsen som rinner ut i  Aspen.

Här är mormors far Anders Petter Lundberg döpt och alla hans syskon. Låg det gamla bruket vid kyrkan?

Här har vi fyra släktgrenar, Hammerin, Kuse, Brunzell och Lundberg

Släkten Hammerin och lite Kuse 1728 - 1736

Redan 1728 finns enligt mantalslängderna mästare Henrik Nilsson med hustru här vid Kålsäters hammare i Långseruds socken.

1730 finns smältardrängen Olof Kuse. Det verkar som om de turas om på posterna för nu står Henrik Nilsson som lärodräng efter                 Olof Kuse som är mästersven. Jonas Nilsson står därunder som lärodräng och Nils Nilsson, kolgosse.

1731 är Jonas Nilsson mästare och Henrik Nilsson lärodräng.

1732 har vi Nils Nilsson som mästersven och nu kommer Hammerin, en skräddargesäll. Henrik Nilsson är kvar, titulerad lärodräng.

1733 är Henrik Nilsson mästersven vid sidan om Jonas Nilsson.

1734 tillkommer en kolgosse Jan Lowitzsson.

1736 finns här Erik Hammerin, skräddargesäll.

Henrik, Nils, Jonas och Erik är bröder. Med tillnamn Hammerin. De är födda i Gåsborn med far mästersmeden Nils Henriksson vid Dammhyttan.

Henrik Nilsson (Hammerin) är mästersven här 1728 till 1735. Hustru Elin Eriksdotter (Kuse) och 1733 finns även ”svärmoder Margeta”. 1736 flyttade de till Brunsbergs bruk och 1738 till Rinnefors. Olof Kuse är bror till Elin Eriksdotter Kuse som gifte sig med Henrik och finns med både vid Brunskogs och Rinnefors bruk.

1752 finns hos mäster Jonas Hammerin enligt husförhörslängden ”flickan Eva”. Hon uppges vara född 1739. Eva Henriksdotter Hammerin är född 1739 vid Rinnefors bruk. Hon som gifte sig med Jonas Jönsson Brunzell. Jag påstår att Eva är brorsdotter till mäster Jonas Hammerin.

Alla känner alla och man håller ihop och hjälper varandra.

Släkten Brunzell – Löf 1821 - 1826

Mellan åren 1821 och 1826 finns här mormors farmors far och mor mästersven Petter Brunzell och mästarsmeddottern Catharina Löf. Deras dotter Lisa föds här 1823 innan de 1826 flyttar till Hanefors bruk.

Maja Stina Brunzell är deras yngsta dotter som är gift med Andreas Lundberg, se nedan.

Släkten Lundberg – Brunzell 1852 - 1873

Andreas Jonasson Lundberg, mm ff, född 1828 i Flatungebyn i Fröskogs församling och Maja Stina Brunzell, mm fm, född 1832 vid Hanefors bruk. Andreas och Maja-Stina gifter sig den 8 oktober 1852 och flyttar hit till Kålsäters bruk 1853.  Äldste sonen Gustaf är född i Mo församling. Andreas avancerar från ”gifte drängen” till spiksmed och sen dalar han till eldare. Efter tjugo år flyttar familjen till Dömle bruk 1873.

Kålsäters bruk idag, gammalt, nedlagt och övergivet. Det hade legat fler bruk längre uppåt längs vattendraget.