Efter mer än tio års och tusentals timmars släktforskning kommer i alla fall jag fram till att nog stämmer det att vi skulle vara av vallonblod. Även om vi inte har något känt vallonskt namn att hänvisa till. Men Kuse, Hammerin, Bast, Brunzell, Löf och Lowe är inte direkt några svenskklingande namn! Och det räcker för att övertyga mig.

Men visst är vi vallonättlingar! Läs mer om Louis Matthieu under Hammarby bruk!

Upphovsrätt: Om du använder något av mitt material ange källa! eller fråga om det är OK!

Mina värmländska släktgrenar

Lowe       Brunzell       Löf       Kuse       Hammerin       Bast

Lowe

1544 anlade Gustav Vasa Kungshammaren i Nora och Lindes bergslager. Bruket uppfördes för kronans räkning. Det skulle krigas och för det ändamålet behövdes vapen och så började Sveriges krigsindustri. Kungshammaren omfattade flera bruk bl a  Gyttorp, Gjärle och Hammarby. Vid dessa tre hyttor fanns smeden Noa Lowitzson.

Nuvarande bruket i Hammarby, anlades 1632 av Andrej Dress som var en rik och företagsam man som skaffat sig affärskunskaper som bokhållare hos Willem de Besch och han hade tecknat avtal med Louis de Geer. 1631 lyckades Andrej Dress kapa åt sig arrendet på Kronans hyttor, gruvor och hamrar i Noras och Lindes bergslager. Andrejs äldste son Otto ärvde sin far och i mantalslängderna står det ”Arrendator Otto Dress.”                           

I boken Vallonsläkter i Sverige under 1600-talet står att läsa om valloner utan särskilt släktnamn bl a Noe Lovisson som var verksam vid Hammarby bruk. När jag letar i mantalslängderna läser mina ögon Noac Lowitzson med hustru Karin. 1655

Hammarby bruk, Nora stad, Örebro län mtl   

Noac tillhör arrendatorn Otto Dress hammar- och bruksfolk. I Örebro läns mantalslängder  anges tyvärr bruksfolket ibland bara till antal, flera år i rad. Alltså inga namn. Men Noac och Karin har två söner som lever kvar som smeder vid Hammarby bruk. De är födda ca 1650. Vår förfader Lowitz Noacsson  vid Borgviks bruk är född ca 1660.

Otto Dress var ingen skicklig affärsman utan köpte och sålde sina egendomar och det verkar som att en del folk flyttade med och runt till olika bruk. 1659 sålde Otto Dress  Hammarby bruk och därefter har jag inte lyckats hitta Noac. Tänk om jag kunde hitta var Noac verkade 1660, ungefär det år då Lowitz föddes. Då skulle det kännas som - bingo. Mitt hjärta säger mig att ”gubben Noac” är Lowitz far. Jag har bara inte hittat beviset – än. Kanske återvände Lowitz och Karin dit de kom ifrån och Lowitz kom sedan själv till Borgvik, 1690.

Brunzell  

Namnet tror jag är konstruerat efter Brunskogs bruk. Brunzellarnas far hette Jöns Olsson och var mjölnare. Några av hans söner, inte alla, kallar sig senare Brunzell. Brunskog hörde till Borgvik och de jobbade både i Brunskog och Borgvik. Om Jöns tillhörde de gamla svenska rötterna eller var invandrad lär vi nog aldrig få veta då det vid aktuell tid finns fler Olof med söner som heter Jöns.  Men i Bernt Douhans bok läser vi att mjölnarna vid bruken oftast också var av vallonsläkt. Jöns kan mycket väl vara en försvenskning av Jean.

Erik Jonsson Brunzell gifte sig med Britta-Maria Bast och Petter Brunzell med Katarina Löf.

Löf

Mästersmeden Anders Larsson får  tillnamnet Löf vid Träskogs bruk. Han är son till smältaren Lars Andersson vid Löfstaholms bruk som var född vid Borgviks bruk. Hans föräldrar var båda födda i Borgvik. De flyttar till Löfstaholms bruk i Lysvik där sonen Anders föds. Anders hustru Lisa Johansdotter Lowe var också född vid Löfstaholm och hennes förfäder finns också vid Borgvik.

Kuse

Till Brunsbergsverken hörde också Rinnfors bruk och här finns mästersmeden Erik Olofsson Kuse. Han var född 1650. Var vet jag inte men vid Kuseby i Nora bergsförsamling finns en Olof Eriksson Kuse 1647 till 1651.  Det är ett fullt möjligt samband men mantalslängderna  ger mig inte mer stöd för detta.

Hans dotter Elin Eriksdotter Kuse gifte sig med Henrik Nilsson Hammerin

Hammerin

Vid Rinnfors bruk finns hammarsmedsmästaren Henrik Nilsson Hammerin. Han var född 1695 i Gåsborn. Ibland har församlingar gemensamma kyrkböcker. Här var det Gåsborn och Färnebo och även Filipstad som samverkade. Till slut lyckades jag spåra rötterna till Henriks  far Nils Henriksson som är mästersmed vid Dammshyttan från 1687 till sin död 1718. Några år var han däremellan vid Långbanshyttan.

Av Dammshyttan finns bara namnet kvar, lite slaggstenar på en grusväg och några slaggstenar i en murad lagårdsvägg.

Nils Henriksson hade tre söner. Tvillingarna Nils och Henrik. Nils Nilsson var kvar vid Dammarna och Henrik var mästersmed vid Rinnefors bruk. Sonen Jonas var mästersmed vid Kålsäters bruk. Läs mer om dem längre fram.

Eva Henriksdotter Hammerin gifte sig med Jonas Jönsson Brunzell från Borgvik.

Bast

Carl Jansson Bast, mästersmed vid Bada bruk, far till Britta Maria Bast.  Var kom Carl ifrån?

Vid Hwitlanda bruk i Tösse socken finns en mäster Jean Månsson med hustru Ingeborg. Den 14 januari 1729 föds deras son Carl. Jag tror mycket starkt att detta är Carl Bast.

Varför det? Jo, Carl med tillnamnet Bast dyker för första gången upp vid Lidefors bruk i Rudskoga socken. Åren innan finns det bara en Carl vid det bruket och då med tillnamnet Jansson. Dessutom tänker jag så här: Carl Bast var gift flera gånger och en av hans fruar var änkan Brita Bengtsdotter som 1750 hade gift sig med Johan Lowe i den gamla kyrkan vid Hwitlanda bruk. De flyttade till Löfstaholms bruk i Lysvik och det är inte så långt till Bada bruk i Fryksände socken. Därför känner jag på mig att de kände varandra från förr.  Brittta och Johan bodde vid Löfstaholms bruk samtidigt som Carl bodde vid Bada bruk och det är inte särskilt långt emellan.

Att man höll sig inom sitt sociala nätverk, det har vi ju läst.

Carls dotter Britta Maria Bast gifte sig med Erik Jonsson Brunzell vid Älgå bruk.